Blamegame – vi tar och skiter i det!

Ingelas blogg

Blamegame – vi tar och skiter 

i det!

Posted on oktober 16, 2014 by INGELANETZ

Är du förälder? Har du barn i skolåldern? Det kan hända att du känt dig lite tillplattad på sistone;
”Jaha, nu gör jag fel där också…”
Eller bekräftad och sedd;
”Ja precis! Precis så där är det, och så gör inte jag.”
Efter att skolan stått i skottlinjen för precis allt under en (ganska lång) tid så har pendeln nu med full kraft slagit tillbaka.
Rakt i veka livet på dig, förälder. Det är ju helt enkelt inte möjligt för skolan att göra folk av ditt barn om inte du gör det först!

Skärp dig!Det är den korta versionen av de debattartiklar, blogginlägg och upprop i sociala medier som sprids likt oktobertinfluensa och ”lajkas” av tusentals. Du är förresten kanske en av dem som hummat instämmande, tryckt ”gilla” och delat vidare i dina nätverk?
För inte handlar de där välformulerade PK-utskällningarna om dig?!
De handlar ju om de andra. De som inte borde skaffat barn. Som uppenbarligen inte tar sitt föräldraansvar på allvar vare sig det gäller uppfostran, ketchup eller datortid. Som kör runt sina uppväxande barn i vagn med blicken i mobiltelefonen och dricker sig lattestinna istället för att läsa, LÄSA för sina barn. Eller de som köper privat läxhjälp för att de inte har tid att hjälpa sina barn eftersom de bara tänker på sin egen karriääääär. Eller de som inte köper läxhjälp. Damn if you do, damn if you don´t….
För nåns fel måste det väl vara?

Och här står vi i dina barns skola och tänker att vare sig du är bekräftad eller tilltufsad av moralistmaffian som bl aFrida Boisen går i täten för, så har vi ett professionellt uppdrag där du ingår.

Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan.

Läroplanens kapitel 1 är tydligt. Mitt, skolans, ansvar, är att berätta för dig vad vi har att leva upp till. Du som förälder ska ha den här informationen för att förstå vilket ansvar skolan har och utifrån det tillsammans med ditt barn kunna påverka, uttrycka förväntningar och önskemål. Du har rätt till inflytande – men det finns inget lagkrav på att du måste utöva det.

Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet.

Läroplanen är precis lika tydlig med att jag, skolan, ska bjuda in dig till samarbete. Vi ska tillsammans främja ditt barns växande, lärande och människoblivande. Men det är skolan som lyder under Läroplan och Skollag, inte du som förälder, så ansvaret att bjuda in dig är mitt. Det finns inget lagkrav på att du som förälder måste tacka ja till min inbjudan om samarbete. Ändå tänker jag bjuda in dig igen, och igen. För det är mitt jobb.

Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen.

Det är också mitt, skolans, jobb, att stötta dig. Men det finns inget lagkrav på att du som förälder behöver ta emot det stöd skolan erbjuder.

Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

Också när det gäller skolans kvalitetsutveckling säger Läroplanen att vi ska samspela, du och jag. Jag ska bjuda in till samtal och samverkan, lyssna på dina åsikter och upplevelser av ditt barns lärande i min skola. Men det finns inget lagligt krav på att du ska bidra i det där samspelet.

Och här blir det knepigt. För oavsett vem du är. Oavsett om du ger dina barn makaroner (med ketchup – kära nån!!) till middag eller låter dem spela på datorn bara en kvart på helgfria söndagar eller inte ens kan lova att de får frukost varje dag nästa vecka, så vill, och ska, skolan samarbeta med dig.
Och alldeles oavsett hur du ställer dig till det där samarbetandet, samtalandet eller samverkandet ska vi ge ditt barn de allra bästa förutsättningarna för lärande. Det är det allra finaste med svensk skollagstiftning. Det spelar ingen roll vem du är – vårt uppdrag är detsamma.
Så vet du vad. Det blamegame som pågår i media skulle vi kunna göra med som drängen Alfred i sagan om Emil i Lönneberga:
Vi skulle kunna ta och skita i det. För det gör varken från eller till.
I den mån du kan, vill och förmår är skolans dörr öppen för dig.
I den mån du inte kan, vill eller förmår är skolans dörr ändå precis lika öppen för ditt barn.
Du är förälder, jag har ett professionellt uppdrag.
Det är en viktig skillnad. Och absolut ingenting blir bättre av att vi kastar skit på varann.