Reflektioner från läsningen av boken Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham

”James Nottingham har flerårig erfarenhet av arbete både som lärare och skolledare i Storbritannien och har ett nära samarbete med John Hattie. James Nottingham arbetar med skolutveckling och det skandinaviska utvecklingsprogrammet Visible Learning Plus”

"James Nottingham - lärare och skolledare och ett av de mest omtalade namnen inom skolutveckling i världen i dag." (Skolvärlden, 2014) 

Under sommarlovet är vi ett gäng pedagoger som har läst boken och diskuterat den både i facebook-gruppen #pedaläslyft Det pedagogiska läslyftet och via hang-out.

Många är de tankar som väckts och bundits ihop med egna erfarenheter och förståelse över att bara för att man tror att man undervisar på ett utmanande sätt, inte behöver betyda att man gör det alltjämt och inte heller konsekvent och strukturerat.

Under tiden jag läste boken fick jag många textkopplingar till bl a Anne-Marie Körlings böcker, tips och bloggar, men även från det gedigna språkutvecklingsarbete som genomförs i landet med stöd från bla En läsande klass osv med Marie Trapp och Barbro Westerlund som tydliga inspiratörer. Att fortsätta undervisa i genrépedagogik får fortsatt hög prioritet från mig. Att exempel från Carol Dweck används i boken tillsammans med John Hattie gör läsandet intressant och tryggt då det vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Jag ska försöka mig på en sammanfattning/reflektion från boken o de diskussioner jag varit delaktig i.

Tankar i början av boken – Det strukturerade arbetssättet slår rot och gårdagens fria aktiviteter är endast ett suddigt minne, tack och lov!

Utmanande undervisning

Uppmaning: ”Sluta vara navigatör och bete dig som en personlig tränare istället!”

Nottingham anser att lösningen är att skapa förutsättningar som väcker och vägleder nyfikenhet. Vi behöver mer utmaning och mindre instruktioner eftersom det är genom utmaningar man växer i kropp, själ och sinne. (s. 17)

Återkoppling

Hjälper eleverna att närma sig sina lärandemål.

Ansträngning

Inte ge upp! Hur mkt eleven anstränger sig är produkten av hur högt de värderar lärandemålet multiplicerat med nivån på deras förväntningar om att uppnå målet.

Utmaning…se ovan

Reflektion

Att utveckla begreppsmässig förmåga, omdöme och praktisk visdom.

Självkänsla

= självförtroende, egenvärde och personliga resurser för att arbeta sig genom motgångar.

Återkoppling

Skapa förståelse för tydliga och konkreta mål

Hjälper eleverna att:

1. Förstå varför

2. Förstå var de är i förhållande till målet

3. Förstå vad de måste göra för att nå dit

Bäst återkoppling är enligt Nottingham:

Handledning

Är en form av intensiv, planerad uppmuntran och vägledning som har till syfte att utveckla viktiga förmågor, positiva förhållningssätt och andra resurser för livslångt lärande.

-         Uppmärksamma och fokusera på elevens starka sidor.

-         Hjälpa eleverna att definiera och nå sina lärandemål.

-         Vara medveten om hur eleverna tolkar sina upplevelser och att de inser skillnaden mellan uppmuntran och beröm.

Dialog

Är grunden till tänkande

Tänkande är en inre dialog vilket hjälper oss att bli mer reflekterande.

Ett bra sätt att utveckla förmågan till dialog hos eleverna är att utveckla en undersökande gemenskap.

Egna tankar: När vi arbetar med TPS som modell utvecklas elevens inre dialog och ökar därmed lärandet.

Anne-Marie Körling ger många exempel på hur hon arbetar med ”Feta frågor ” här http://korlingsord.se/archives/38555

Och i boken: Nu ler Vygotskij

Arbetet kring läsförståelsestrategierna med exv fråge apan leder in till samma resultat…(En läsande klass,  Marie Trapp)

Vårt språkutvecklande arbetssätt kan du läsa mer om här och här

P4C är en modell för undervisning av dialog i undersökande gemenskap

-         Uppmuntra frågor

-         Utveckla begrepp

-         Uppmuntra dialog och diskussion

-         Sträva efter förnuftighet

Här även länk till Sokratiska samtal: http://www.skolporten.se/forskning/intervju/supihlgren-intervju/

Formativ/Summativ bedömning

Formativ bedömning är en pågående, diagnostisk bedömning som hjälper eleven göra framsteg i sitt lärande. Summativ återkoppling fastställer bara vad eleverna gjort rätt och vad de har gjort fel. Att rätta uppgifter tillsammans med eleverna är en bra hjälp och stödjer det formativa lärandet.

Egna tankar: här passar enskilda ”minimålssamtal” bra, korta men med fokus och kontinuerligt. I förlängningen kan de elevledda utvecklingssamtalen stärka kommunikationen och förståelsen mellan hem och skola.

Här ger jag exemplet om en kock som lagar mat till en gäst utan att smaka av – så får gästen smaka och ge en bedömning av resultatet (summativ bedömning) jämfört med en kock som smakar av allt eftersom att hen lagar maten så att rätten är färdig och smakar som den ska för att då servera den till gästen (formativ bedömning)

Kamratåterkoppling och självbedömning

Eleverna behöver vägledning i HUR man ska granska och analysera för att kunna göra en bedömning. Därför ska vi undervisa i detta.

Nottingham ger exempel på olika typer av självbedömningsmallar.

Här visar jag en av de checklistor jag har använt mig av i både undervisning av vad som ska finnas med i berättelsen men även i uppdraget att bedöma någon annans text.

Denna används som byggsats för att göra tydligt vad som ska finnas med i texten innan den ska bedömas. Eleven checkar av det den kan, lämnar den sedan till annan elev/pedagog som ger respons utifrån dessa punkter och ev egen reflektion. Sedan får eleven tillbaka bedömningen och gör förändringar/förbättringar.

Passar väl överens med kunskapskraven i svenska år 3… ”Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.”

Vidare står det i kursplanen för ämnet svenska:

”Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.”

”I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.”

”På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor.” 

Beröm

Viktigt att skilja på prestationsmål och lärandemål.

Fokusering på prestationsmål leder ofta till ytlig bearbetning och därför svaga prestationer, medan inläranderelaterade mål i kombination med hög självkänsla leder till meningsfullt kognitivt engagemang och därför högre måluppfyllelse.

Egna tankar: Upplevelse av KASAM är här starkt bidragande hos eleverna.

Återkoppling från elev till lärare

Använda olika typer av frågor för att få syn på vad eleverna upplever – leder till en möjlighet för läraren att förändra pågående undervisning

Egna tankar: Via Menimeter, Todays Meet eller exit tickets….alt omvända…dessa: vad tänker jag innan?

Återkoppling med video o dator

Elever upplever det positivt med återkoppling från dator och har i vassa fall uttryckt att negativ återkoppling är personlig kritik.

Olika sätt att använda sig av återkoppling via video eller dator är bla:

Screencast – o matic där du spelar in det du gör på skärmen samtidigt som du pratar in dina kommentarer.

Jag vill utveckla användandet av matriser i olika former och än mer koppla på eleverna redan från början. Jag gjorde detta i matte under årskurs 1 och fokus hos barnen ökade mycket när de såg hela kedjan av vad de skulle lära sig i tex området om klockan.

Jag kommer att utveckla olika checklistor för min egen skull, där både olika frågetyper finns med, samt rutiner och de anpassningar som ska göras i klassen och vilka fokusområden som gäller. Kommer använda mig av Trello och Google Drive för att underlätta samarbete kring bedömning med flera pedagoger.

Appar att använda sig av för att få snabb återkoppling från elever.: Traffic light 

Att spara elevdokumentation – elevens fotar med ipaden, laddar upp i drive – dela; kopiera länken och in i EdVice- LärUm

Dokumentera diskussion med flera elever – appen Showbie eller Voicethread

Sista mattelyftet för läråret! #blogg100 77/100

Så häftigt det är med lärande! Att lära sig nya saker är en ynnest, att lära sig tillsammans med kollegor – det är oslagbart!

Att ha fått ägna sig åt kollegialt lärande under ett helt lärår gör skillnad på riktigt – inte bara inom det ämne vi har förkovrat oss i, utan på hela undervisningssituationen, med planering, genomförande och eftertanke.

Det är en spännande ekvation att få in i det dagliga arbetet framgent, då 15 minuter är vad varje lärare har till för- och efterarbete/lektion, enligt Lärarförbundets uträkning. Men men….

Vad dessa tillfällen har genererat är en djupare förståelse i läroplanens alla rum, skrymslen och vrår, ackompanjerat med metoder, förmågor och synliggörande av elevernas lärande, både från mig och från eleverna själva.

Att få syn på sitt eget lärande – har varit en av de största vinsterna för mig när jag analyserar vad som hänt hos mina elever. Att använda oss av TPS, Think – Pair – Share har fått så många ringar på vattnet. Att först tänka själv, sedan prata i paret och lyssna på den andra för att sedan bestämma hur man löser uppgiften och slutligen delar med sig till alla är en metod där många kunskaper och förmågor synliggörs.

Att kunna föra och följa resonemang, pröva och ompröva – hur gjorde de andra paren? Kan jag lära mig av det? Kan jag ta med deras fiffiga tips redan till nästa uppgift, eller ändå nästa? Ja!!!! Jag lyckades!!!

Att få möjlighet att under ett och samma tillfälle få känslan av att kunna flytta fram min egen kunskap/färdighet ett snäpp längre fram mot självständighet och känslan av att kunna, förstå och lyckas har jag sett många gånger under detta år! Paniken över att inte förstå är som bortblåst….jag kommer att förstå, längre fram kommer jag klara detta själv!

Höga förväntningar på barnen där tron på att barnet kommer att lyckas, hjälpa till i samspel med klasskamraterna att vidga tankesfären hos sig själv och andra, är oslagbart!

Mitt eget lärande i att låta uppgifter ta tid, att istället för att leta extrauppgifter anpassa uppgifterna så att de blir just vad de ska vara – problemuppgifter, inte rutinuppgifter har medfört ett större lugn både från mig själv men även bland de högpresterande elever som behövt allt större utmaningar – att låta dem få skapa egna liknande problem och testa sina gränser för matematikens vindlande korridorer i hjärnkontoret, har varit en utmaning och en lust- och meningsfull uppgift.

Att visualisera, tydliggöra texten – använda ”spågumman” till att riktigt läsa och förstå texterna i uppgiften är något som öppnat upp dörrar i tänket för de elever som har behovet av att göra det abstrakta konkret och därmed har lotsningen kunnat ge vika för stöttningen till att klara av uppgifter som tidigare varit nästintill omöjliga att klura ut, på sin egen plats, i det tysta klassrummet.

Genom språket har vi fått syn på de förmågor och begrepp som behövts utvecklas, genom språket lär vi oss att komma allt längre fram tillsammans och skapar en tryggare, stadigare och framförallt säkrare plattform att ta sig an den fortsatta matematiken från nu och till framtiden.

Tack för detta år av fantastiskt nätverkande och möjligheten att få utvecklas tillsammans med er!
 Sara N, Fredrik, Astrid, Emma, Magdalena, Maria och Sara!

Ett fantastiskt inspirerande inlägg om läsförståelsestrategier....

Visa källa

Att jobba med läsförståelsestrategier

Posted on 13 januari, 2015

Just nu läser vi många faktatexter som handlar om historia. På samma gång jobbar vi med läsförståelsestrategier. Det är ett ständigt pågående arbete men då och då behöver det fördjupas och intensifieras märker jag. Vi har använt oss av olika strategier för att angripa text och var och en har också provat på att sammanställa sin information utifrån olika dokument.

Några tyckte att bladet från en ABC- klubben fungerade bra som stöd.

Någon annan tyckte att det bästa var att jobba med VÖL- vet, önskar veta, lärt mig

Yttrligare några tycker att ha leta efter kärnmeningarna i textens stycken hjälper till att förstå texten. Kärnmeningarna som sedan förhoppningvis förklaras och förtydligas i meningarna runt omkring.

Det vi har upptäckt när vi har jobbat med kärnmeningar är att ibland är läromedel väldigt svåra att förstå, för det är bara kärnmeningar staplade på varandra och inga meningar som förklarar och förtydligar. Tanken kan vara att det ska vara lättläst men det blir precis motsatt effekt. Som en elev sa ”Det är ju bara kärnmeningar här – jag förstår inte, det blir tankeluckor!”

Det blir bra samtal både om kunskaper i ämnet vi läser om, texters uppbyggnad och förståelse av det lästa.

Jag har provat på att göra en film som sammanfattar det vi har pratat om i klassrummet.Eleverna ska få den tillsammans med text att läsa i uppdrag. Sedan får vi utvärdera om den fungerar.

SHARE THIS:

Ett annorlunda föräldramöte....med spågummor, detektiver, frågeapor ochcowboys

En magisk kväll med läsande mammor och pappor

Det var inte för inte som jag var lite nervös inför denna kväll – tror aldrig jag har involverat så många kända och okända i mina galenskaper tidigare – men det är alltså det som händer när man hänger på sociala medier. Man dras med, och peppar andra – peppas själv och idéerna bara sprutar!

Den första januari blev jag förstelärare i ämnet svenska i årskurserna 1-9 – wow! Vilket uppdrag….huvva, vilket ansvar..ja tankarna har pendlat men då mitt huvud allt som oftast är sprängfyllt av roligheter såsom skola, skolutveckling, bedömning för lärande etc, så hade jag redan bestämt mig för att fokusera på läsförståelse. Tyngda över mediernas fullständiga ångvält där de tryckte ner PISA-rapporten på våra redan överbelastade axlar, var det något som kändes up-to-date att fokusera på, som ett av mina områden som förstelärare.

Min skola har, under ett par år, implementerat och arbetat med RT-reciprocal teaching som metod där vi sett fantastiska framsteg hos våra elever. Då jag följer Marie Trapps fantastiska arbete med Läsfixarna, är med i ABC-klubben och En läsande klass på facebook och interagerar dagligen med många aktiva pedagoger på twitter slog det mig att vi måste börja tidigt när vi har chansen! Sagt och gjort – nu skulle mina elevers föräldrar få undervisning i högläsning! De skulle få uppleva högläsning och träna sig i att arbeta med de olika lässtrategierna.

Lite snabbt surr med kollegorna i arbetslaget som sa ”Gör – kör!” och så knöt vi ihop en familjekväll med läsning som fokus.

Så här blev det:

Fritids hade gjort iordning en superhärlig skattjakt, där eleverna och deras syskon fick ledtrådar i form av sekvensbilder, tex en inzoomad bild på en liten tavla (del av), ett bordsben, en bit av en gardin…osv. Dessa ställen som man såg på bilderna skulle barnen leta upp, och då fick de bokstäver som de sedan skulle laborera med och bilda ord…Inser att jag måste riktigt kolla upp denna tokfina skattjakt och samla i min skattkista av gnistrande idéer…

Okej, över till mig och mitt klassrum…

Med tända kandelabrar och spamusik kom föräldrarna in och satte sig. Jag började läsa direkt….på finska (och nej..jag kan inte finska=) och jag kan verkligen inte tro att det lät riktigt, men föräldrarna var väluppfostrade och sa ingenting. Tillslut började jag skatta och fråga om de tyckte sagan var bra….då log de och jag sa att det var tänkt att jag på detta sätt skulle visa skillnaden mellan avkodning och läsförståelse var. Jag kunde ju faktiskt läsa finska…men själv förstod jag inte ett enda ord av vad jag läste!

Vidare berättade jag om hur vi mycket medvetet jobbar med att bygga språket då klassen består av 50% elever med svenska som sitt andra språk.

Jag modellade hur jag läste högt ur boken Sandvargen och fick föräldrarna att både se sura ut, förnärmade och tokiga ut, de fick låta som när en sten plumsar i vattnet, dela med sig ord som kan användas om man vill skriva hur det låter…plupp, plums, splasch osv. De fick uppleva med ordens kraft hur en ”sprickfärdig ballong” luktade…. Det var många lekglada ansikten som sprack upp i barnslig lust! Underbart!

Jag delade ut Anne-Marie Körlings brev till vårdnadshavare, och återberättade delar av innehållet om skolspråket och vikten av att jobba in begrepp och förståelse av desamma.

Jag plockade fram kursplanen för svenska och läste syftestexten och det centrala innehållet för att läsa, skriva, tala…

Vidare berättade jag hur vi använde oss av de 4 läsfixarna: Spågumman Julia, Fröken Detektiv, Frågeapan och Cowboy Jim och modellade hur vi jobbat med dessa kring Sagan om Rödluvan och vargen. Föräldrarna fick nu se hur mycket bredare vi undervisar barnen i läsförståelse nu jämfört med när de gick i skolan, där det räckte att kunna återberätta händelsen i sekvenserna först – sedan – till sist.

Sedan var det dags för föräldrarna att dela med sig av sina läsupplevelser. Vi gick en runda där alla fick säga sitt namn, vem de var förälder till och vilken barnbok de hade starkast minne utav. Så läckert, vi blev både rörda, påminda, glada, ledsna och inspirerade av varandra…och hjälp vilka fantastiska böcker det finns! Jag kunde ti o m höra Astrid Lindgrens röst när hon läste Visst kan Lotta nästan allting! Underbart att höra av våra föräldrar från Somalia som berättade om kraften av det muntliga berättandet som de var uppväxta med i avsaknaden av böcker. Glädjen i samtliga föräldrars ögon gick inte att ta miste på.

Runt hela klassrummet hade jag ställt upp mängder av böcker. Nu fick föräldrarna i uppdrag att gå runt och spana efter en framsida som de blev intresserade av, denna bok fick de sedan ta och i grupper satt de och övade sig i att läsa bocken, jobba med de olika läsfixarna och förbereda sig ordentligt till att det nu var dags att gå över till fritids där barnen nu var klara med sina lekar, och läsa i månens sken. Oj vad barnen var förväntansfulla…det gick riktigt att ta på känslan och glädjen att få se alla fantastiska föräldrar sätta sig med dina ögonstenar och läsa godnattsaga – denna gång lite djupare, lite mer uppmärksamt och väldigt högtidligt! Jag, ja jag gick runt med rysningar och rörda ögon….Wow, vilken fantastisk kväll – en av de bästa i mitt 18 år långa lärarliv!

PISA, så kan läsförståelsen bli bättre, Barbro Westerlund

Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras

Reciprocal teching för yngre åldrar....

Tips från Helen Rönnholm

Läsfixarna en film gjord av Marie Trapp - reciprocal teacheing

Klicka på länken här nedan och se en förtrollad film om hur vi kan jobba med läsförståelse, baserad på vetenskaplig grund.

Läsfixarna

Högläsningens lov

Hur läser man högt? Av: Ann-Marie Körling

Synligt läsande enl Ann-Marie Körling

Synligt läsande

Hur ska jag hjälpa mitt barn att bli en skicklig läsare? av Lottis Isaksson, Svenska skolan, Riyad

Högläsningens styrka

Idag introducerade jag ett språkbyggande arbete med inspiration

från Anne-Marie Körling... Jag har läst hennes bok: Nu ler 

Vygotskij i sommar och fastnat för hur otroligt mycket mer hon gör 

av text än vad jag gjort tidigare. Jag har alltid jobbat mycket med 

texter jag läst, men aldrig vågat stanna så länge runt en kortare 

text. 

Vilken språkbyggande lärstund vi fick idag, mina härliga ettor, 

Helen och jag! Dessa tankar jobbade vi med utifrån Åsa Linds 

fantastiska bok om Sandvargen.

Sandvargen kap: Modiga märken

·       Blåmärken: varför säger man att man är gul och blå?...alla andra färger då? Rödmärken, gulmärken?

·       Nässlor – nässelsoppa (visa bild)

·       Pyttelilla…..synonymer…vilka fler ord kommer vi på som är små=)

·       Regnbågsmärken, cykelmärken

·       Vägen var ojämn…vad betyder det? Vilka ord talar om att den är ojämn?...”Stigen ner mot stranden var ganska ojämn. Trädrötter knölade kors och tvärs, och mitt i stigen stack en stor sten upp – och krrasch!”…läs/säg meningen tillsammans

Vad är en stig?...

·       5 sekunder……..hur lång tid är det? Räkna inom dig… vad kan man hinna göra på 5 sekunder?

·       Hjul / jul…..ord som låter lika men betyder olika… = homonymer…kommer du på några fler

·       En undring…vad är det?

·       Ord som talar om hur något låter: susa, svosch, spläsch, skramlet

·       Blåmärken – en sorts medaljer…har en historia ”Modighetsmedaljer”

·       ”vrål” – hungrig, trött…har vi fler exempel?

·       Glada blåmärken / ledsna blåmärken: hur man har det när man får märkena

·       Sandvargen vill också ha modiga blåmärken…vad gör han?

Slirar, vurpar, krockar och kraschar…

·       Är det synd om de som inte får blåmärken? Vad tycker du?

Tips! Barn av sitt språk: Körlings barn

Barn av sitt språk: Körlings barn

Poeten Tomas Tranströmers diktning blev räddningen för läraren Anne-Marie Körling. Hon förlorade sin mamma vid Estonias förlisning och sorgen gjorde henne ordlös. I sin mors efterlämnade bokskatt hittade Anne-Marie flera böcker med Tranströmers dikter och vid läsningen av dem började språket sakta återvända. Körling har många tankar om lärarens roll. Själv lyssnar hon mer än talar i klassrummet. Hon uppmuntrar initiativ och lyfter fram färdigheter, men ger aldrig färdiga svar och lösningar. Hon är en diskussionspartner för eleverna mer än ett facit. Tomas Tranströmers diktning får idag följa med in i hennes klassrum för högläsning. Anne-Marie menar att högläsning är det vackraste man kan ge en annan människa.(taget från UR)

Ann-Marie Körling....tipsar

Om läsning och text i första klass

Läsförståelsestrategi - att ställa frågor

Av: Susanne Nystedt

Läsförståelsestrategi - att förutspå

Av: Susanne Nystedt

Läsförståelsestrategin - Att skapa inre bilder

Av: Susanne Nystedt

Läsförståelse - att göra inferenser

Av. Susanne Nystedt

Läsförståelsestrategin - att göra textkopplingar

Av: Susanne Nystedt