måndag 2 juni 2014

Hülya Basaran recenserar Hanna Stehagens bok Språk i alla ämnen


Recension av Språk i alla ämnen av Hanna Stehagen, gjord av Hülya Basaran

I Rinkeby fördubblades antalet godkända saxat av SvD Nyheter 1 juni 2014

I Rinkeby fördubblades antalet godkända

Skolorna står i kö för att få göra studiebesök hos Knutbyskolan i Rinkeby. Genom att analysera texter och fokusera på språket i alla ämnen, har elevernas resultat skjutit i höjden.
Genrepedagogiken har varit en succé för Knutbyskolan i Rinkeby. Nu lämnas ingen elev ensam med en ny text. FOTO: LARS PEHRSON
Anna Imland och Christina Maelan. FOTO: LARS PEHRSON
– Vad är det första som händer i fjärilens liv?
Läraren Anna Imlands fråga får händerna i klass 3b vid Knutbyskolan i Rinkeby, att flyga i luften.
– Den lägger ägg! svarar någon.
ANNONS
– Vem lägger ägg?
– Fjärilen lägger ägg!
Anna Imland skriver på whiteboarden. Tillsammans ska hon och eleverna skapa en text om fjärilen. Vad händer sen? Äggen kläcks, svarar någon. Eller spricker de? Brister, föreslår någon annan. Vilket ord passar bäst?
Hela tiden resonerar och diskuterar Anna Imland med eleverna. Mening för mening byggs upp, tills klassen tillsammans skrivit texten på tavlan. Vid sidan av ritar Anna Imland bilder på det viktigaste - visualiseringen är viktig för förståelsen, konstaterar hon. Vissa nyckelord lyfts ut och skriv upp på en separat lista.
På samma sätt - men tvärt om - gör klassen när de ska läsa en text för första gången.
De börjar med att titta på texten tillsammans. Vad är det för sorts text? Är det en berättande, narrativ text? En faktatext? Hur märker man det?
Texten plockas isär i sina beståndsdelar. Ord och grammatik förklaras och analyseras.
Arbetssättet kallas genrepedagogik och innebär att eleverna både jobbar med språkutveckling och sina ämnen samtidigt. Det är hela tiden det svenska språket som är kärnan i undervisningen, oavsett ämne, säger Anna Imland.
– Vi jobbar på precis samma sätt i alla ämnen, absolut inte bara i svenska.
Ungefär en gång per månad tar Knutbyskolan emot studiebesök från andra skolor i landet som vill veta hur man jobbar för att eleverna ska få så goda studieresultat. Man fick sätta gränsen där, berättar Britt Johansson, utbildningsansvarig på Knutbyskolan, annars skulle det komma studiebesök var och varannan dag. Så är också besöken bokade fram till 2015.
När de nationella proven nu gjorts ligger andelen godkända mellan 90 - 95 procent, beroende på ämne. Men så har det inte alltid varit, konstaterar Britt Johansson, lärare på skolan sedan 1981. Tidigare hade knappt hälften godkänt på de nationella proven. Eller egentligen inte fler än 13 procent om man hade haft samma godkänt-krav som idag, konstaterar hon.
Själv kämpade hon med olika utbildningstekniker för att få med sig alla elever och få upp resultaten. Men det gick trögt.
Britt Johansson var den vid skolan som först kom i kontakt med metoden genrepedagogik, en lärmetod som spreds i Sverige av den australiensiska pedagogen Pauline Gibbons och boken Stärk språket stärk lärandet. Och Britt Johansson kände att hon fick ett verktyg som fungerade.
– Det var första gången jag höll i en bok som verkligen berättade hur man skulle göra. Ordet "hur" har nästan varit förbjudet på lärarutbildningen i Sverige. Allting skulle man göra utifrån egen erfarenhet, säger hon.
Hon testade arbetssättet i sitt eget klassrum - och såg resultat på bara några par veckor. Och nu är mellanstadieeleverna vid Knutbyskolan bättre på både text- och genreanalys än många vuxna.
Ändå pratar i stort sett ingen av dem svenska hemma.
– Vid alla skolor i Rinkeby har man alltid sagt att man jobbar språkutvecklande. Men vad är språkutvecklande? undrar Britt Johansson.
Precis som när det gällde henne själv, tycker hon inte att lärarna har med sig rätt verktyg från lärarutbildningarna.
Att eleverna bara skulle få en text utdelad med uppmaningen "läs det här", ja det finns inte längre.
– Eleverna släpps aldrig själva med en ny text, det är så mycket som de inte förstår då. Och det är inte speciellt för de elever som inte har svenska som modersmål, så är det för de flesta elever, säger Christina Maelan, också lärare på Knutbyskolan.
Arbetssättet var från början ett sätt att få med även dem som var svaga i språket. Men resultatet har blivit att de duktiga utvecklats ännu mer, konstaterar Anna Imland och Christina Maelan.
Samtidigt är det ett par saker de lyfter fram alla tre, Britt Johansson, Anna Imland och Christina Maelan: Elevernas självförtroende som skjuter i höjden när de inser hur mycket de kan. Och kicken man som lärare får av att se elevernas snabba utveckling.
Britt Johansson skrattar. Och så säger hon det där som kommit att försvinna i den dystra Pisa-debatten:
– Jag är gladare efter att ha varit en hel dag på skolan, än innan jag kommer hit. Att vara lärare är ju ett roligt och kreativt jobb.

FAKTA KNUTBYSKOLAN

Kommunal grundskola Rinkeby, (åk f-6) Ca 350 elever Andel godkända nationella prov (åk 3) 2014: 90-95 procent, beroende på ämne 2005: Under 50 procent Framgångsfaktorer: - Arbetar med genrepedagogik, där alla texter delas upp i genrer. Innehåll, ord och grammatik analyserar klassen alltid tillsammans, oavsett ämne. Skolan startade med genrepedagogik 2005. 2010 fick Knutbyskolan genrepedagogik som profil. Metoden genrepedagogik växte fram i Australien och fick spridning i Sverige genom pedagogen Pauline Gibbons bok Stärk språket, stärk lärandet. Britt Johansson vid Knutbyskolan har skrivit en bok i ämnet (tillsammans med Anniqa Sandell-Ring) med titeln Låt språket Bära.

lördag 24 maj 2014

"Vi står ju bara och stampar"....publicerat på Skolvårens blogg


Så här skriver Christian idag på skolvårens blogg 

(http://skolvaren.wordpress.com/2014/05/24/jerhov-vi-star-ju-bara-och-stampar/)

Det börjar också bli dags att problematisera frågan om till synes självklara fundament i vår svenska skola. Mycket av detta har jag skrivit om tidigare. Årskurser, klasser, betyg, skolplikt, läsår och läxor. Tillhör de framtiden eller tillhör de ett gammalt sätt att tänka skola, att bedriva skola och att bygga skolor? Dags att tänka nytt, väldigt mycket nytt!

Läs hela Christian Jerhovs inlägg här


Prinskorvar, häxor, chiffer och qr-koder…allt är matematik!

Visst är det ljuvligt med inspiration!? Kors och tvärs får jag inspiration av härliga pedagoger på twitter, facebook etc…och det gör att jag orkar lite till…och ändå lite till…fast detta inlägg kommer inte bara vara en lovsång till det utvidgade kollegiet utan kanske inspiration till någon av er som läser detta inlägg.
Under veckan som gått har min etta haft elevens val i ämnet matematik. Valen eleverna kunde välja mellan var:
Utematte – Räkna med barr!
Väg, mät och smaka på matematiken – bla bakning
Klurigt och lurigt med matte (min grupp)
Så här såg det ut idag:
In rusar jag i klassrummet och barnen undrar vad som står på! Jag berättar att jag ännu en gång fått något konstigt brev på posten…barnen är vana vid att det kommer märkliga ting till mig, för någon månad sedan hade isfåglarna lämnat två ägg bredvid mitt garage som jag tog med till skolan för att låta barnen undersöka.
På det första kuvertet stod det ”först” och på det andra kuvertet stod det ”sedan”…jag öppnade det första kuvertet. Där hittade jag fyra bilder på prinsar…och några qr-koder…åh…ska vi se vad det är för konstigt, frågade jag….JAAAAA! skrek barnen rakt ut….(har man gett sig in i leken får man leken tåla=))
Den första qr-koden hette: Matteäventyret: Uppdraget….vi scannade och VIPS! så startade en film….men en väldigt otäck häxa som skrockade och skränade om att hon hade tagit  tillfånga 4 prinsar och förvandlat dem till prinskorvar!!! Moahahaha…hon skulle äta upp dem om inte barnen skulle klara ut några klurigheter och uppdrag för att bryta förtrollningen….(Gissa om barnen ville!!!)
När jag tittade ner igen i kuvertet låg det fyra bilder….på fyra prinsar: Prins Addition, Prins Subtraktion, Prins Multiplikation och Prins Division. Nu förstod vi att det var dessa prinsar som vi skulle rädda.
Vi såg 4 qr-koder till, alla märkta med var sitt räknesätt…nu började vi förstå att våra uppdrag fanns bakom dessa koder.
I par fick barnen en ipad var och de for iväg med härlig energi och humöret på topp! Nu skulle prinsarna minsann räddas!

När eleverna klarat Additionsuppdraget fick de bilden på Prins Addition – nu hade de räddat honom…dags att rädda de övriga prinsarna…
Då barnen lyckats samla alla 4 bilder på prinsarna förstod vi att det var dags att öppna det andra kuvertet…
I det låg det några konstiga figurer…inte var det siffror inte heller bokstäver…vi hade faktiskt aldrig sett något liknande. Tur var att det fanns ett stort papper som vi kunde ta hjälp av när vi skulle klura ut vad det var….En flicka hoppar jämfota och ropar…DET MÅSTE JU VARA NÅGON SLAGS KOD!!! Jaaaa, så måste det vara svarade ett annat barn. Och visst var det en kod – som kallas brädgårschiffer….nu skulle paren kasta sig ut i chiffrets magik…alla fick olika koder…däribland:
Hokus pokus
Expecto Patronum
Till slut, när barnen klurat ut sina koder/chiffer så föll det ut ytterligare en chifferkod som vi fick lösa tillsammans:
Förtrollningen är bruten!
Vilken lycka! Vi hade klarat uppdraget! Hurra!!!! Prins Addition, Prins Subtraktion, Prins Multiplikation och Prins Division är inte längre några prinskorvar som riskerar att ätas upp av den elaka häxan Hexagon och hennes elaka vänner!
(Bilder på dessa prinsar kan jag inte visa …men kan berätta att Prins Addition = Prins Daniel, Subtraktion = Kronprins Haakon av NO, Multiplikation = Kronprins Federik av DK, och Division = Prins Carl Philip=)
Jag har sällan sett sådan lycka, barnen kunde knappt gå ut på rast utan ville fortsätta lösa uppdrag och i matkön på lunch stod en flicka som inte har det största tålamodet vad gäller andra matteuppgifter och hoppade….upp och ner…jag hyssjade henne på skarpen…och då fick jag svaret: ”Jag kan inte stå still – det är så himla spännande med uppdragen!” …och där fick den hyssjande fröken skämmas och istället krama om denna docka som upptäckt glädjen i att lösa matematikens gåtor!

Men risk för att blir fullkomligt utskrattad…kommer här alla uppdragen…om ni har lust att kolla in det och kanske inspireras att göra något liknande, i dessa de sista av lärårets knasiga veckor!

fredag 11 april 2014

Lärande möjligheter med IKT...lånad text

Denna text lånad av Fröken Ann...Här kommer du till inlägget på Anns blogg

Lärande möjligheter med IKT

Det talas om möjligheterna med IKT i undervisningen. Om att IKT inte bara är ”verktyg”, att IKT är pedagogik och att IKT inte bör lyftas ut som en separat del för att det ska ingå naturligt i lärprocessen. Men jag vill mena att det är mycket viktigt att vi kan berätta vad de här möjligheterna vi pratar om är för något. Och efter att ha fått chans att föra samtal med kollegor i det utvidgade kollegiet, efter att ha läst en massa både bloggar, rapporter och böcker känner jag nu att jag äntligen kan formulera lite svar på alla frågor jag burit på. Svar jag kunnat forma för att det råder en fantastisk delandekultur i och runt den svenska skolan, där människor är villiga att dela med sig av sina tankar så att andra kan få ta med sig dem som klivstenar. Därför vill jag nu dela mina tankar med alla som vill ta del av dem. Så låt oss synliggöra och tala om möjligheterna. Här är mitt svar på frågan ”Varför IKT?”.
”Ny teknik har förändrat synen på kunskap och skolans roll som kunskapsförmedlare. Infrastrukturen för hur information sprids och hur vi kommunicerar med varandra har helt ritats om och kunskap finns tillgängligt överallt för alla hela tiden. Den digitala tekniken har öppnat upp för en mer aktiv lärandeprocess. När de flesta endast varit konsumenter av kunskap kan nu alla bli producenter av kunskap. Det finns inte längre några begränsningar för hur vi lär, var vi lär, när vi lär och av vem eller vilka vi lär. Detta ställer nya krav på skolan. 
Teknik är integrerat i samhället och något vi jobbar i, på och med. I skolan ska tekniken vara en naturlig del i all undervisning. Skolan ska skapa möjligheter för eleverna att lära sig delta i samhället och skapa möjligheter för elever att var aktiva medskapare av samhället. För att uppnå detta ska digital kompetens vara integrerat i samtliga ämnen i skolan.”  (Vision jag arbetat fram tillsammans med kollegor.)
För att ta vara på de pedagogiska möjligheterna, fördjupningen, som IKT ger lärprocesserna behöver vi göra en mental flipp. Vi behöver förändra vår kunskapssyn. När de flesta tidigare endast kunnat vara konsument av kunskap så möjliggör IKT att vi blir producent av kunskap. Det handlar om ett demokratiserad lärprocess och ett samskapande som genom IKT möjliggjorts på sätt som inte existerat innan.
Möjligheterna, eller förlängningen, menar jag alltså handlar om att gå från att endast vara konsument till att även bli producent. 
Vidare vill jag tala om de sex era:na:
Namnlöst
Med IKT blir du producent. Du kan skapa eget material, skapa nya tjänster, skapa nya möjligheter – tillsammans med andra. När du tidigare slog i uppslagsverket för att ta in information kan du idag vara medskapare av uppslagsverket (Wikipedia/WikiMini). Ett annat exempel är ASL (Att Skriva sig till Läsning). En metod vars kärna utgår från att du själv börjar göra, skapa, producera, egna texter och lär dig läsa genom det. Istället för att endast konsumera (läsa) andras, redan färdiga, texter.
Publicera och skapa Viktigt på riktigt! Något av det första en lärarstudent lär sig är att skapa uppgifter som är viktiga för eleverna. Om eleverna ska skriva en text är det viktigt att det finns en mottagare. Varför ska vi skriva en text som ingen kommer att läsa? Varför ska vi svara på frågor som frågeställaren redan vet svaret på? Låt eleverna publicera sina texter, sina spel, sina projekt och visa upp för världen. Ha klassblogg för kommunikation med föräldrar men även för kommunikation med omvärlden. Få respons och låt andra uppleva ditt material.
Även sätten vi konsumerar kunskap på och spelreglerna för denna konsumtion har förändrats. Kunskapen är friare än någonsin, mer lättillgänglig än någonsin – kunskap är på rea. Din teve vill inte fungera – googla. Chansen är stor att du hittar en youtube-video som visar hur du ska göra, eller en forumtråd där andra som haft samma problem och löst det beskriver hur du ska gå till väga. Du behöver heller inte köpa dyra uppslagsverk länge – kunskapen finns fri på internet. Men det betyder också att det ställs långt många fler krav på hur vi konsumerar kunskapen. Vi måste sortera, analysera, djupanalysera, lära oss att stänka av och lära oss regler för vad vi får använda, hur vi får använda det och hur vi ska bete oss på nätet. I ett informationssamhälle, i ett kunskapssamhälle, i ett samhälle med alla dessa nya möjligheter finns det många förmågor vi måste lyckas slipa fram. Här är förmågor jag menar är extra viktiga att utveckla för att klara av att leva i ett samhälle med dessa möjligheter. Förmågor jag vill mena ingår för att bli digitalt kompetent:
  • Analytisk förmåga – vi måste bli bra på att se samband, kunna generalisera och göra djupanalyser, Exempelvis när vi läser forskning, för att se om metoden verkligen mäter det den säger sig mäta för att kunna bedöma om resultatet är pålitligt och/eller relevant.
  • Tolkningsförmåga – vi måste kunna tolka texter, tal och ljud och blir riktigt bra på att ”läsa mellan raderna” i all typ av kommunikation. Inte minst för att upptäcka när ett bra övergripande budskap säljer in metoder som är ytterst tveksamma.
  • Förmågan att hantera information – här innefattas sortering, källkritik, regler för publicering etc.
  • Avkodningsförmåga – här handlar det inte bara om avkodning av text utan om en generaliserbar förmåga som gör att vi kan koda av nya situationer, koda av förhållningssätt och dolda strukturer för olika forum. Det handlar också om att kunna koda av olika ”språk”. Jag brukar säga att hanteringen av teknik handlar om att kunna språket. De som sysslat med sina walkmen, samtliga teve-, video- och dekoderdosor och tevespel med mer har ofta lättare att lära sig hantera en ny mobiltelefon eller annan ny teknisk utrustning. Det beror på att de är vana språket som tekniken använder. Språket handlar både om synliga saker som ex. hur en avstägningsknapp oftast ser ut till mer dolda strukturer som var knappen oftast är placerad.
  • Problemlösningsförmåga – för att lösa nya situationer och nya problem på ett bra sätt. Och för att kunna identifiera problem i samhället och hjälpa till att lösa dem.
  • Utvecklingsförmåga/Anpassningsförmåga – denna skulle också kunna kallas för lösningsfokus. Viljan att utvecklas och hänga med är mycket viktig. Även om man inte vill använda nya tjänster eller ny teknik så behöver det finnas en vilja av att hänga med. Annars kommer man att hamna på efterkälken. Om inte annat för att lösa hur du ska slippa använda det du inte vill använda…
  • Förmågan att arbeta undersökande – ett undersökande arbetssätt då du måste ta fler aktiva val, lösa problem du dyer på, kunna välja det bästa sättet att göra något på etc.
  • Kommunikativ förmåga – att tala (med både orden och kroppen), att lyssna och att skriva är oerhört viktiga delar i ett samhälle där informationen svämmar över. Vill du nå igenom bruset så är det bäst att utveckla en riktigt bra kommunikativ förmåga!
  • Prioriteringsförmåga – när ska du göra vad? Vad ska du göra först? Vad kan du skita i? Vad måste du göra? Ständigt uppkopplad, ständigt nåbar – det är bäst du lär dig att prioritera!
  • Netikett – social förmåga med fokus på skrift, forumdeltagande, sociala plattformar och debatter.
  • Marknadsföringsförmåga – förmågan att marknadsföra sig själv, sitt företag etc. genom design och anpassade texter.
  • Uppfinningsrikedom – vara kreativ och kunna skapa produkter och tjänster som samhället har behov av, inte minst för att underlätta sitt eget liv.
Kommunicera – Vygotskij kunde aldrig ana… Idag kan vi kommunicera med varandra bortom begränsningar av tid och rum. Vi kan samskapande på helt nya nivåer. Förr var många saker redan fastställda innan de gick till publicering, idag ska du snarare ha publicerat innan du fastställer något. Testat det på din publik, hämtat in mer kunskap, andra perspektiv och byggt vidare på de byggstenarna innan du kommer med ditt färdiga material. Och med den utvecklingstakt vi har kan vi räkna med att inte heller då är det färdigt. Möjligheterna till att skapa den perfekta proximala utvecklingszonen är oändliga och processen är nu mer än någonsin i fokus. Vi kan lära vad som helst, när som helst, var som helst, hur som helst och med vem/vilka som helst. Vi befinner oss alltid mitt i processen. Det finns också otroligt många olika plattformar att välja mellan, olika plattformar för olika syften. Recensera en bok på Twitter och få respons av författaren direkt, skriv en fråga till något verk och få svar direkt. Skypa med en NHL-spelare. Det är bara att hoppa på tåget.
Individualisera. Här handlar det om att använda IKT som ett hjälpmedel, men ett hjälpmedel FÖR ALLA!. Kunskap på olika sätt, på olika platser, med olika verktyg i olika takt. Alla är vi i behov på något sätt.
Visualisera och ge lärandet fler dimensioner. Med den digitala tekniken kan vi plötsligt få stoff presenterat för oss på många fler sätt än tidigare (främst eftersom att det inte tar mig som lärare längre tid att förbereda materialet eftersom exempelvis plattan själv läser upp texten jag skrivit). Bygg en järnåldersby i Mine Craft, vandra i en roman, möjligheterna är oändliga. Med digital teknik har vi fått möjligheten att göra kunskap tillgängligt genom olika representationsformer, för att tillgängliggöra kunskap för alla och skapa en större upplevelse. Det handlar om att göra stoffet mångdimensionellt och låta alla ta till sig kunskapen på ett mer dynamiskt sätt. 
Det här var mina tankar så här långt. Har du andra tankar, dela gärna, då kan jag bygga vidare på detta. För som sagt – vi befinner oss alltid mitt i processen. Hoppas detta gett dig några klivstenar på vägen.
TIPS!

Underbar påskskapelse...

Vad häftigt det är när skapande verkligen blir till något gemensamt!
Är hemma och sjuk och får se uppdateringar på klassbloggen, vilket underbart verktyg för att synliggöra lärande. Jag kommer att lägga in lite olika tankar om att blogga tillsammans med arbetslaget och eleverna längre fram, men  vill dela med mig av det fina jag idag fick se:

http://ugglornasnaste.moobis.se/