Två mycket läsvärda artiklar från Sydsvenskan om betyghets, bedömning och utmattning hos våra ungdomar...#blogg100 45/100

De senaste dagarnas blogginlägg har gällt ungdomarnas kravfyllda verklighet med bedömning och betyg och dessa artiklar passar väl in på mina erfarenheter och tankar.

Mina blogginlägg kan du läsa här och här.

Källa

Jag är 16 år och går mitt första år på gymnasiet. Jag trivs i skolan, har bra vänner runt omkring och har precis haft en veckas påsklov. ”Jättekul”, tänker många av er då. ”Hon har tagit det lugnt, umgåtts med kompisar och slappnat av.” För det är väl så denna generation ungdomar uppfattas? Lata, okreativa, uppkäftiga, eller som fiskar i vattnet som bara följer strömmen lite sådär halvslött.

Ja, vi är trötta hela tiden. Min pappa kommer ofta in i mitt rum och säger ”på min tid” och fortsätter med en världslång historia om hans elitkarriär. Men även om vi ungdomar kanske inte höjer på våra ögonbryn så mycket mer så tar vi fortfarande åt oss av det våra föräldrar säger. Det är faktiskt av dem vi formas.

Idag matas vi ungdomar med att vi är för lata, att vi bara ligger där hemma och inte gör någon nytta. Till mitt försvar vill jag säga att ja, jag är trött, jag har ingen ork att göra extraarbeten eller på något annat sätt hjälpa till. För jag går i skolan.

Skolan bytte för ett par år sedan betygssystem. Jag tror inte att det är så många som missat det? Skillnaden är att det är betydligt svårare att få ett A, motsvarande ett MVG, idag. Det har diskuterats fram och tillbaka, och att få ett A i slutbetyg ska i princip vara omöjligt.

En annan sak vi alltid får höra är: ”Du måste ha bra betyg, du måste sköta skolan. Inget är viktigare. Du hamnar ute på gatan om du inte går ut skolan med bra betyg.”

Jag vet inte riktigt hur jag ska reagera. Ska jag strunta i det, rycka på axlarna och tänka att det löser sig? Min fråga är: Gör det verkligen det? Löser sig framtiden fast jag inte går ut med högsta betyg?

Jag är trött på att komma hem sent på kvällarna efter långa pendlingsturer. Stressa iväg till stallet och ordna ihop det lilla som behövs för att min mest älskade vän ska klara sig. För att sen komma hem vid elvatiden och öppna matteboken samtidigt som jag äter kvällsmat.

Det jag vill säga är att mitt påsklov i alla fall inte gick åt till att slappa. Jag har vaknat varje natt kallsvettig av ångest över mardrömmar där jag fått tillbaka prov med dåliga betyg. Jag gråter om dagarna för att jag inte förstår talet i matteboken, jag har en stor klump i magen som bara växer och växer över de nationella proven som kommer. Som hela mitt betyg hänger på. Tänk om jag inte blir godkänd? Vad ska jag ens plugga på? Min ångest över kraven på prestation är så stor att jag häromdagen kräktes av nervositet.

Jag är en vänlig flicka som går i skolan, har hästar som intresse och driver en blogg. Gör det inte omöjligt för mig att lyckas här i livet. Jag undrar: Skolverket, hör ni oss? När ni bestämmer era nya påhitt hit och dit, ser ni oss ungdomar? Hur vi påverkas och hur vi mår? Att byta betygssystem var det sämsta ni har gjort på länge. För tro mig när jag säger att det är fler än jag som mår så här. Ska jag behöva vakna flera nätter i rad av ångestattacker, gråta mig till sömns för att jag inte förstår min matte? För att mitt liv är över om jag inte klarar skolan. För den tanken dyker upp. Tänk om jag inte klarar skolan. Ett enda F och jag är kanske körd för resten av mitt liv.

Ska jag behöva ge upp det jag älskar mest i livet bara för att klara skolan? För det känns som att min blogg, där jag peppar flera tusen ungdomar, och stora företag ser potential i mig, ger mig mycket mer än all den energi det tar mig att känna mig nöjd med mitt betyg i skolan. Skolverket, jag frågar igen: Hör ni oss?

Vanessa Andersson

Svar till denna artikel - källa

Vanessa Andersson skrev om att det nya betygssystemet ger ångestattacker (Åsikter 10/4). Jag skulle vilja påstå att problemet är på samhällsnivå. Man klarar sig väldigt bra på medelmåttiga betyg. Man kan faktiskt söka in på universitetet till väldigt många linjer utan ett enda A. Betygssystem byts, av ideologiska skäl och för att förhindra betygsinflation.

Som lärare påpekar jag ideligen att högsta betyg inte är ett självändamål. Målet är att lära sig så mycket man kan utan att stressa ihjäl sig (stress är faktiskt mycket negativt om man ser till hur kunskap skapas och byggs).

Vi alla, hela vuxensamhället, måste lära våra unga att det är okej att inte vara bäst jämt. Det är okej att misslyckas. Vi som är föräldragenerationerna är skyldiga till ungdomens självbild. Vi kan också förändra. Inget betygssystem i världen kan ändra på denna självbild.

Som doktorand i pedagogik så kan jag dessutom påpeka att betyg i sig inte gynnar kunskapsutvecklingen. Min personliga åsikt är att betyg är ett system vi har för att sortera. Vill vi veta vad människor kan behövs helt andra sökningssystem till utbildning och arbetsliv.

Annette Mars

Fortsätter mina tankar om betyg, bedömningar och krav...yttre och inre...#blogg100 44/100

Något jag fastnade på i samtalet med de unga tjejerna var att de inte tycker att de fått träna sig i att tänka utanför boxen, att de tydligt känt att det alltid funnits ett svar som är korrekt och att det inte har frågats efter annat. En av dem uttryckte sig som så att allt det handlar om i skolan är att komma fram till ett svar, det rätta och att hon nu kan analysera sin egen svårighet att komma fram till beslut i vardagen...därför att tanken på att inte ha kontroll över vilka konsekvenser som kan följa av ett i hennes ögon felaktigt beslut, är ångestframkallande och något som hon hellre undviker.

Vi pratade vidare om hur relationerna till deras lärare är och båda var tydliga med att den var ickebefintlig, då de inte hade sina lärare mer än någon timme i veckan om ens det. Närheten till deras lärare fanns på låg- och mellanstadiet men var i stora hela obefintlig längre upp i systemet.

Jag blir bekymrad när jag får dessa historier berättade för mig, för det kan vara så annorlunda och borde vara annorlunda. Vi vet i oss själva och genom olika studier, ex Hatties metaanalyser att relationsfrämjande arbete mellan lärare och elever är en av de största påverkansfaktorer för skolframgång och lärande hos eleverna. Vad är det då som hindrar att vi bygger system som stödjer detta?......ja, det är nog just det...hur vi bygger system...för det är självklart svårt att förändra i grunden i ett befintligt system om vi inte har stödjande strukturer för detta.

Genom sociala medier, bloggar och artiklar läser jag om goda exempel, om hur skolan samarbetar kring exv sambedömning av elevernas förmågor för att på så sätt hålla nere antalet uppgifter eleverna ska göra och bevisa för varje lärare att de kan resonera, analysera och värdera sina arbeten. Jag ser det även på nära håll där man på högstadiet planerar tematiska ämnesövergripande perioder där NO- läraren och SO-läraren gemensamt skapar uppgifter som de bedömer gemensamt, den ena med SO-glasögon och den andre med NO-glasögon och samtidigt finns svenskläraren med och bedömer elevernas arbeten...bara för att ta några exempel. Detta ger arbetena större djup, de blir välplanerade, eleverna kan få hjälp av fler lärare som alla varit med och planerat arbetet och har gemensamma mål och jag upplever att barnen fått långt djupare kunskaper än tidigare, samt att varje ämneslärare kan stötta på just sina lektioner samt på extra studietid (studiehjälp el dyl) och det skapar utrymme för relationer mellan lärarna och eleverna då de arbetar mot gemensamma mål.

Jag vet att det är trögt att ändra ett system, men det är inte omöjligt. Om vi värnar om vår egen hälsa och de uppväxande elevernas inre självförtroende och psykiska hälsa och välmående borde det inte vara en utopi och en omöjlighet. Vi har inte råd med något annat, våra barn måste få utvecklas och komma ut genom skolsystemet som hela människor. Vi måste skapa en skola för var och en!

Nu gör vi det, eller hur?!

Uttalade och outtalade kriterier för olika bokstäver...hur gagnar det elevernas inre självbild? #blogg100 43/100

Vad skapar vi i skolan för känslor hos eleverna? På vilket sätt är vi medvetna om vad som rör sig inne i elevernas tankevärld och hur medvetna är vi om vad våra "goda" tips och råd gör i elevernas hjärtan och tankar
På vilket sätt skapar varje elev sin bild av sig själv genom olika bokstäver?

Min dotter fick sina första betyg nu i julas och det var fina betyg, ärliga och rättvisa...så tycker jag efter att ha varit med på en hel del information som lärarna gett innan under och efter genomgånget område. Jag har förstått att jag som mamma och lärare är noga med att söka den information som getts ut, och hör av andra att så inte är fallet med allas föräldrar...nä, så är det nog och ibland tycker jag att det går för långt att alla föräldrar ska veta precis allting för det viktigaste är ju hur kraven, förväntningarna och utmaningarna är befästa i varje elev på skoltid. Hur kommer vi annars att nå en likvärdig skola?

Jag tänker mycket på vad det är för krav som jag sätter på mina egna barn utifrån förväntningar och prestation. Jag vet att det jag förmedlar påverkar men det påverkar även hur barnen själva är, huruvida de är karriärstänkande eller har inställningen att göra så lite som möjligt....och allt däremellan. Jag själv hade mycket stora krav på mig själv och var den där "duktiga flickan" som strävade allt högre hela tiden...mycket på grund av att jag inte fick reda på vad jag kunde och hur mycket jag skulle behöva kunna. För mig var alla rätt på proven målet...och jag använde mig av att skriva allt jag visste på vissa frågor som jag inte direkt kunde svaret på...det blev ganska mycket då jag hade läst och läst så att jag kunde meningarna utantill....men vad gjorde det när jag jag inte kunde sovra, hitta det viktiga och det det frågades om...för jag fick inte träna mig på att analyser, resonera såsom det nu är så tydligt i lgr 11 att vi ska lära ut, tack och lov...för vad visade jag på för kunskap när jag skriv allt om den industriella revolutionen på en fråga om hur påverkades människornas livsvillkor utav tex "spinning Jenny".

Igår samtalade jag med en tjej som går sista terminen i nian och en annan som går sista terminen på gymnasiet. Båda var slående överens om att de inte får veta vad som krävs utan at de jobbar och jobbar så länge det finns tid kvar, på att förbättra, fördjupa sina arbeten, för att få ett så bra betyg som möjligt i en skola där det inte sker sambedömning mellan lärarna...och de har båda svårt att sova på nätterna samt vaknar mitt i natten bara för att skriva lite till på uppsatsen, arbetet som har en deadline och är betygsgrundande...

Jag ryser och tänker att detta måste göras något åt! det är fel i hela systemet....men längs vägen faller barnen ihop av utmattning under tiden det tar för skolsystemet att anpassas för den "nya" läroplanen och de nya kunskapskriterierna....

Fortsätter mina tankar imorgon!
Nu, ännu lite mer plugg för mig...#malyft imorgon igen!

Sol, varmt altangolv och gäster på ingång #blogg100 43/100

Dagen har innehållit surr med egna barnen och översovande kusin, geggamojakörning från havet till asfalterad väg, städning, inläsning till måndagens mattelyft.

Nu lagas sesampanerade kycklingfiléer med parmesanslungad potatispuré med grillade sparris.....till systeryster med familj. 

Vem vet, rosévin i jacuzzin...kan det bli nåt?.....mmmm tror det!

Kram från mig!

En ung vän med hela framtiden för sig! #blogg100 41/100

Läser på Twitter om en kille som sitter och våndas med en tenta i Lund...denna kille som jag träffade i Almedalen förra året, som jag hade förmånen att gå en Walk and talk med under #skolvårens AFK där. Jag slogs utav den skarpa hjärna som han utstrålade, hans oerhörda vilja o önskan att göra skillnad för eleverna i skolan under deras skoltid, hans förmåga att sätta ord på tankar tänkta med stor kunskap och medvetenhet. Denna man hade just tagit studenten och skulle börja plugga statsvetenskap i Lund till hösten (2014)...va?! Helt ärligt! Räknar tillbaka och tänker han måste vara född 1995...hur fasen går det ihop? Hur kan han kunna så mycket, förstå samband, orsak och verkan, kunna analysera skolsystemet med sådan stringens? 

Han är alltså ca 10 år yngre än mina första elever, han föddes året jag själv gick ut Lärarhögskolan och jag tänker tillbaka på hur jag själv, 19 år gammal satt i en tentasal i Lund och våndades....skillnaden är att du, Kevin Shakir,  kommer att gå precis hur långt som helst, du representerar den oerhört kompetenta gruppen nyvuxna som kommer fixa den här världen långt mycket bättre än oss föregångare! Ett stort fett Heja dig!!!

PS, vi ses i Almedalen igen...då ska vi äga Twitter...igen:)

Här kan du lyssna till Kevins tankar kring Mod och visioner som han gjorde till oss i #skolvåren till #afkUmeå i januari.

Gör't bara!!!

https://skolvaren.wordpress.com/2015/01/30/kevin-shakir-halsar-till-afkumea/

Talar du matematiska? #blogg100 40/100

Språk, så många olika det finns, svenska, tigrinja, samiska, engelska skoliska....fick du läsa om det där sista ordet? Kunde du avkoda det, men inte förstå det....hur är det med läsförståelsen?

Skoliska, ett hittepå-ord just i detta nu, det är det språk som vi talar i skolan, för matematiska är det inte så ofta ni pratar om hemma eller hur? "Matematiska" det är det språk som vi vill att eleverna ska utveckla från det de är små och tills det att de går ut ur skola, och helst ännu längre...

I kunskapskravens för årskurs 3 står det att

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.

Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra. Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal. Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk. Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer. Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.

Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0–20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0–200. Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt. Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt. Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.

Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat. Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Långt  bort från mängdlärans skola på 80-talet, långt bort från läroböckernas sida upp och sida ner med uppgifter (fast de behövs också....) långt bort från att matte det är ju så lätt, det finns ju bara ett rätt svar...som du förövrigt kan kolla upp i facit längst bak....nä, så ser det inte ut idag i skolan och vi har kanske varit dåliga med att nå ut till gemene man om dessa annorlunda krav i förhållande till när "man själv gick i skolan".

Det är roligt att språket utvecklas, att vi kräver större kunskap om språket i olika delar och det är av största vikt att våra elever får  många tillfällen att pröva och ompröva sitt tänkande och koppla det mot "matematiskan", att vi ger adekvata uppgifter som tränar språket. Ett fantastiskt sätt att öka tillfällena att tala matematik det är på det sätt som vi jobbat med under detta lärår, möjliggjort av arbetslagets flexibilitet och goda vilja, nämligen genom att dela in klassen i tredjedelar där man är i en grupp om 9 och har svenska 60 minuter och jobbar med läsförståelsestrategier och annat språkbygge, 60 minuters fritids med bara 9 elever och en pedagog samt 60 minuter matematik i veckan där vi jobbar utifrån matematiklyftets olika moduler och bygger uppgiften utifrån T-P-S = Think- Pair- Share eller EPA-metoden för dem som vill.

Först tänker du ut en lösning själv, sedan delar du den med din mattekompis, ändrar till finjusterar sedan delar ni med er till övriga gruppen. Här är det flera viktiga förmågor med, resonera, analysera, värdera, föra och följa resonemang, som några jag direkt kommer på.

Om barnen tycker om det? Svar JA! Om jag tycker om det? JA, vill inte tillbaka till något annat. Heja matematiskan!!!!

Storm ute och inne men sol i sinne #blogg100 39/100

Idag har det fullständigt stormat utanför stugan samtidigt som solen har gassat och så har min dag även sett ut vad gäller stämningen...

Mina tankar stormar ibland...för att ibland bara surra omkring beroende på vad jag ger dem för möjlighet och utrymme.

Gårdagens tankar som mynnade ut i det inlägget om pedagogiska samtal fortsatte idag och tillsammans med en vän rätade jag ut lite trådar om vad som hindrar oss till att förändra, hur går våra tankar kring det och hur mycket vikt lägger vi vid att värdera tankar istället för att bara se på vad tankarna ÄR. 

Hur jag väljer att tolka mina tankar påverkar hur jag mår, upplever och agerar och vetskapen av att jag kan välja väg rätar ut mina snurriga tankar denna gång. 

Återigen kommer uttrycket "gagnar det mig" till sin rätt när tvivlen hopar sig kring min förändringslusta och framtid.

Gör't bara säger en annan god vän! Och det är ett bra tips😄

Nu ska jag logga ut och spela kort med mina älskade barn....maken sover redan och då passar vi på!;)