En
magisk kväll med läsande mammor och pappor
Det var inte för inte som jag var lite nervös
inför denna kväll – tror aldrig jag har involverat så många kända och okända i mina
galenskaper tidigare – men det är alltså det som händer när man hänger på
sociala medier. Man dras med, och peppar andra – peppas själv och idéerna bara
sprutar!
Den första januari blev jag förstelärare i
ämnet svenska i årskurserna 1-9 – wow! Vilket uppdrag….huvva, vilket ansvar..ja
tankarna har pendlat men då mitt huvud allt som oftast är sprängfyllt av
roligheter såsom skola, skolutveckling, bedömning för lärande etc, så hade jag
redan bestämt mig för att fokusera på läsförståelse. Tyngda över mediernas
fullständiga ångvält där de tryckte ner PISA-rapporten på våra redan överbelastade
axlar, var det något som kändes up-to-date att fokusera på, som ett av mina
områden som förstelärare.
Min skola har, under ett par år,
implementerat och arbetat med RT-reciprocal teaching som metod där vi sett
fantastiska framsteg hos våra elever. Då jag följer Marie Trapps fantastiska
arbete med Läsfixarna, är med i ABC-klubben och En läsande klass på facebook och
interagerar dagligen med många aktiva pedagoger på twitter slog det mig att vi
måste börja tidigt när vi har chansen! Sagt och gjort – nu skulle mina elevers
föräldrar få undervisning i högläsning! De skulle få uppleva högläsning och
träna sig i att arbeta med de olika lässtrategierna.
Lite snabbt surr med kollegorna i arbetslaget
som sa ”Gör – kör!” och så knöt vi ihop en familjekväll med läsning som fokus.
Så här blev det:
Fritids hade gjort iordning en superhärlig skattjakt,
där eleverna och deras syskon fick ledtrådar i form av sekvensbilder, tex en
inzoomad bild på en liten tavla (del av), ett bordsben, en bit av en
gardin…osv. Dessa ställen som man såg på bilderna skulle barnen leta upp, och
då fick de bokstäver som de sedan skulle laborera med och bilda ord…Inser att
jag måste riktigt kolla upp denna tokfina skattjakt och samla i min skattkista
av gnistrande idéer…
Okej, över till mig och mitt klassrum…
Med tända kandelabrar och spamusik kom
föräldrarna in och satte sig. Jag började läsa direkt….på finska (och nej..jag
kan inte finska=) och jag kan verkligen inte tro att det lät riktigt, men
föräldrarna var väluppfostrade och sa ingenting. Tillslut började jag skatta
och fråga om de tyckte sagan var bra….då log de och jag sa att det var tänkt
att jag på detta sätt skulle visa skillnaden mellan avkodning och läsförståelse
var. Jag kunde ju faktiskt läsa finska…men själv förstod jag inte ett enda ord
av vad jag läste!
Vidare berättade jag om hur vi mycket medvetet
jobbar med att bygga språket då klassen består av 50% elever med svenska som
sitt andra språk.
Jag modellade hur jag läste högt ur boken
Sandvargen och fick föräldrarna att både se sura ut, förnärmade och tokiga ut,
de fick låta som när en sten plumsar i vattnet, dela med sig ord som kan
användas om man vill skriva hur det låter…plupp, plums, splasch osv. De fick
uppleva med ordens kraft hur en ”sprickfärdig ballong” luktade…. Det var många
lekglada ansikten som sprack upp i barnslig lust! Underbart!
Jag delade ut Anne-Marie Körlings brev till
vårdnadshavare, och återberättade delar av innehållet om skolspråket och vikten
av att jobba in begrepp och förståelse av desamma.
Jag plockade fram kursplanen för svenska och
läste syftestexten och det centrala innehållet för att läsa, skriva, tala…
Vidare berättade jag hur vi använde oss av de
4 läsfixarna: Spågumman Julia, Fröken Detektiv, Frågeapan och Cowboy Jim och
modellade hur vi jobbat med dessa kring Sagan om Rödluvan och vargen.
Föräldrarna fick nu se hur mycket bredare vi undervisar barnen i läsförståelse nu
jämfört med när de gick i skolan, där det räckte att kunna återberätta händelsen
i sekvenserna först – sedan – till sist.
Sedan var det dags för föräldrarna att dela
med sig av sina läsupplevelser. Vi gick en runda där alla fick säga sitt namn,
vem de var förälder till och vilken barnbok de hade starkast minne utav. Så
läckert, vi blev både rörda, påminda, glada, ledsna och inspirerade av
varandra…och hjälp vilka fantastiska böcker det finns! Jag kunde ti o m höra
Astrid Lindgrens röst när hon läste Visst kan Lotta nästan allting! Underbart
att höra av våra föräldrar från Somalia som berättade om kraften av det
muntliga berättandet som de var uppväxta med i avsaknaden av böcker. Glädjen i
samtliga föräldrars ögon gick inte att ta miste på.
Runt hela klassrummet hade jag ställt upp
mängder av böcker. Nu fick föräldrarna i uppdrag att gå runt och spana efter en
framsida som de blev intresserade av, denna bok fick de sedan ta och i grupper
satt de och övade sig i att läsa bocken, jobba med de olika läsfixarna och
förbereda sig ordentligt till att det nu var dags att gå över till fritids där
barnen nu var klara med sina lekar, och läsa i månens sken. Oj vad barnen var
förväntansfulla…det gick riktigt att ta på känslan och glädjen att få se alla
fantastiska föräldrar sätta sig med dina ögonstenar och läsa godnattsaga –
denna gång lite djupare, lite mer uppmärksamt och väldigt högtidligt! Jag, ja
jag gick runt med rysningar och rörda ögon….Wow, vilken fantastisk kväll – en
av de bästa i mitt 18 år långa lärarliv!
