Ett annorlunda föräldramöte....med spågummor, detektiver, frågeapor ochcowboys

En magisk kväll med läsande mammor och pappor

Det var inte för inte som jag var lite nervös inför denna kväll – tror aldrig jag har involverat så många kända och okända i mina galenskaper tidigare – men det är alltså det som händer när man hänger på sociala medier. Man dras med, och peppar andra – peppas själv och idéerna bara sprutar!

Den första januari blev jag förstelärare i ämnet svenska i årskurserna 1-9 – wow! Vilket uppdrag….huvva, vilket ansvar..ja tankarna har pendlat men då mitt huvud allt som oftast är sprängfyllt av roligheter såsom skola, skolutveckling, bedömning för lärande etc, så hade jag redan bestämt mig för att fokusera på läsförståelse. Tyngda över mediernas fullständiga ångvält där de tryckte ner PISA-rapporten på våra redan överbelastade axlar, var det något som kändes up-to-date att fokusera på, som ett av mina områden som förstelärare.

Min skola har, under ett par år, implementerat och arbetat med RT-reciprocal teaching som metod där vi sett fantastiska framsteg hos våra elever. Då jag följer Marie Trapps fantastiska arbete med Läsfixarna, är med i ABC-klubben och En läsande klass på facebook och interagerar dagligen med många aktiva pedagoger på twitter slog det mig att vi måste börja tidigt när vi har chansen! Sagt och gjort – nu skulle mina elevers föräldrar få undervisning i högläsning! De skulle få uppleva högläsning och träna sig i att arbeta med de olika lässtrategierna.

Lite snabbt surr med kollegorna i arbetslaget som sa ”Gör – kör!” och så knöt vi ihop en familjekväll med läsning som fokus.

Så här blev det:

Fritids hade gjort iordning en superhärlig skattjakt, där eleverna och deras syskon fick ledtrådar i form av sekvensbilder, tex en inzoomad bild på en liten tavla (del av), ett bordsben, en bit av en gardin…osv. Dessa ställen som man såg på bilderna skulle barnen leta upp, och då fick de bokstäver som de sedan skulle laborera med och bilda ord…Inser att jag måste riktigt kolla upp denna tokfina skattjakt och samla i min skattkista av gnistrande idéer…

Okej, över till mig och mitt klassrum…

Med tända kandelabrar och spamusik kom föräldrarna in och satte sig. Jag började läsa direkt….på finska (och nej..jag kan inte finska=) och jag kan verkligen inte tro att det lät riktigt, men föräldrarna var väluppfostrade och sa ingenting. Tillslut började jag skatta och fråga om de tyckte sagan var bra….då log de och jag sa att det var tänkt att jag på detta sätt skulle visa skillnaden mellan avkodning och läsförståelse var. Jag kunde ju faktiskt läsa finska…men själv förstod jag inte ett enda ord av vad jag läste!

Vidare berättade jag om hur vi mycket medvetet jobbar med att bygga språket då klassen består av 50% elever med svenska som sitt andra språk.

Jag modellade hur jag läste högt ur boken Sandvargen och fick föräldrarna att både se sura ut, förnärmade och tokiga ut, de fick låta som när en sten plumsar i vattnet, dela med sig ord som kan användas om man vill skriva hur det låter…plupp, plums, splasch osv. De fick uppleva med ordens kraft hur en ”sprickfärdig ballong” luktade…. Det var många lekglada ansikten som sprack upp i barnslig lust! Underbart!

Jag delade ut Anne-Marie Körlings brev till vårdnadshavare, och återberättade delar av innehållet om skolspråket och vikten av att jobba in begrepp och förståelse av desamma.

Jag plockade fram kursplanen för svenska och läste syftestexten och det centrala innehållet för att läsa, skriva, tala…

Vidare berättade jag hur vi använde oss av de 4 läsfixarna: Spågumman Julia, Fröken Detektiv, Frågeapan och Cowboy Jim och modellade hur vi jobbat med dessa kring Sagan om Rödluvan och vargen. Föräldrarna fick nu se hur mycket bredare vi undervisar barnen i läsförståelse nu jämfört med när de gick i skolan, där det räckte att kunna återberätta händelsen i sekvenserna först – sedan – till sist.

Sedan var det dags för föräldrarna att dela med sig av sina läsupplevelser. Vi gick en runda där alla fick säga sitt namn, vem de var förälder till och vilken barnbok de hade starkast minne utav. Så läckert, vi blev både rörda, påminda, glada, ledsna och inspirerade av varandra…och hjälp vilka fantastiska böcker det finns! Jag kunde ti o m höra Astrid Lindgrens röst när hon läste Visst kan Lotta nästan allting! Underbart att höra av våra föräldrar från Somalia som berättade om kraften av det muntliga berättandet som de var uppväxta med i avsaknaden av böcker. Glädjen i samtliga föräldrars ögon gick inte att ta miste på.

Runt hela klassrummet hade jag ställt upp mängder av böcker. Nu fick föräldrarna i uppdrag att gå runt och spana efter en framsida som de blev intresserade av, denna bok fick de sedan ta och i grupper satt de och övade sig i att läsa bocken, jobba med de olika läsfixarna och förbereda sig ordentligt till att det nu var dags att gå över till fritids där barnen nu var klara med sina lekar, och läsa i månens sken. Oj vad barnen var förväntansfulla…det gick riktigt att ta på känslan och glädjen att få se alla fantastiska föräldrar sätta sig med dina ögonstenar och läsa godnattsaga – denna gång lite djupare, lite mer uppmärksamt och väldigt högtidligt! Jag, ja jag gick runt med rysningar och rörda ögon….Wow, vilken fantastisk kväll – en av de bästa i mitt 18 år långa lärarliv!