Om #skolvåren från Jan Bidner

Många nära och kära undrar ibland vad #skolvåren är…att jag kan engagera mig så till den milda grad att jag använder semester till att strida för varenda unge på nationellt plan, på Almedalsveckan…

Här är Jans ord om oss i #skolvåren....och jag blir rörd ända in i hjärteroten. Tack Jan💗

Jan Bidners tidigare inlägg Skolan är död – leve skolanvar ett av våra mest lästa. Här kommer reflektioner från Jans egen blogg. Efter Almedalen.

Från Pappersfabrik till Barbapappa

Hej Almedalen! Vilka fantastiska dagar det har varit! Och hej Skolvåren! Det är mest din förtjänst. Och nu ska jag skriva ett kärleksbrev.
Innan jag åkte hit skrev jag ett blogginlägg för Skolvåren om en skolfabrik som måste dö och återfödas. Det blev viralt och spreds som ett frö i vinden. Jag fick positiv feedback (faktiskt bara positiv!) av kända och okända människor som också brinner för skolutveckling. Och det här är typiskt för skolvåren. Skolvåren sprider sig som ett virus och drar med sig idéer och kreativa tankar som mina egna och andras. Feedbacken på blogginlägget värmde mitt fåfänga, revolutionära hjärta. Min semesterstart blev till ren energidryck för både kropp och själ.

Jag har fler än en gång, under dagarna som gått här, kommit på mig själv med att stå och studsa upp och ner som en glädjefrustande och något frustrerad duracellkanin. Frustrerad av att gå igång på nånting i samtalen, när nya idéer föds, och inte hinna få ur mig alla orden. Därför flödar de nu. Glöden i dessa möten tänder eldar. Tack Johanna Jara Åstrand. Kevin Shakiri. Joakim Jardenberg. Maria Stockhaus. Eva Pethrus. Behrang Miri. UR-pedagogerna. Tack Ingela. Tack Simon. Tack Vicky. Tack Björn. Tack the Good tribe och Mydreamnow. Tack Svea. Tack fleraunga. Tack alla som jag glömmer nämna. Tack Åsa Minoz och Sara Modig. Tack Anne. Ninna. Tack Susanne. Tack Gunilla. Ni vet vilka ni är. Tack Jonas.

Walk-n-talkandet har verkligen öppnat nya dörrar i min hjärna och kickat igång processer som INTEGÅRATTASTOPPA.

Jag har gungats i Skolvårens stora kärleksfulla farm av livgivande högljudd debatt om förändring och digitala strategier. Om korsbefruktning och lyhörda och utvecklande möten. Om ansvar och möjligheter. Om modeller och ledarskap. Och om att hjälpa varandra vidare. Skolvåren är det mäktigaste nätverk jag stött på. Eller nätverk förresten. Det är mer som en folkrörelse eller en revolution i mina ögon. En naturkraft. Ett skalv på typ 9,2 på Richterskalan. Insikten att gräsrötter än kan spränga asfalt gör mig het.

Och den kanske framförallt viktigaste insikten dessa dagar: jag har tänkt om angående skolan. Skolan behöver inte dö. Jo skolbyggnaden kanske. Och katedern och pekpinnarna. Men det där vet ju ni. För skolan är inte en skolbyggnad. Skolan är sina lärare. Skolan är inte starkare än sina ledare. Och bilden jag får är den av en organisk evighetsmaskin. Där hemligheterna döljs i DNA:t. Det går som inte att se med blotta ögat. Men kommer man tillräckligt nära så känner man av kraftfältet. En stor rosa Barbapappa-evighetsmaskin som är hur flexibel som helst och drivs av omtanke, förändringsvilja, nyfikenhet, individfokus och kärleken till lärandet. Som lyfter sina elever och släpper dem fria. Med vänlig hälsning, Jan Bidner

Och feedback. Otroligt mycket feedback. Barbapappafarkosten flyttar fram sina elever i det digitala förarsätet och tar sikte på horisonten. Som är närmre än vi tror. Jag blir alldeles gråtfärdig av lycka när jag tänker på det här. Blödig och lycklig. Som Ninna ungefär. Och jag kan egentligen bara säga en sak som på ett rättvisande sätt sammanfattar det jag egentligen vill säga: JAG ÄLSKAR #skolvåren.

42 reflektioner från Almedalen

Och eftersom svaret på frågan är 42 så kommer här mina 42 reflektioner kring dagarna i Almedalen. Det här är vad JAG lärde mig, vad JAG formulerade, utvecklade och stötte och blötte mig fram till tillsammans med er och andra under min vecka i skolvårens sällskap i underbara #almedalen. Tack för i år. Vi ses igen nästa:

1) att lärare är jordens vackraste människor…

2) …och ena överdängare att twittra!

3) att all förändring börjar med mig…

4) …och dig

5) att det funkar bättre att tänka när man går

6) att det är geni att tänka högt tillsammans med andra (när man går)

7) att elever och unga experter är förebilder och ledare och inte skall nedvärderas

8) ….utan tvärtom utbilda lärarna

9) att skollagen är vacker

10) att digitala läromedel INTE är lika med digitala strategier

11) att vi måste veta VAR vi vill för att komma dit vi ska

12) att skolan inte är död utan lever och frodas

13) att @ur_pedagogerna rockar fett

14) att @beranghmiri sammanfattar och äger ut hela skoldebatten på 4minuter..

15)…och samtidigt vinner Poetry Slam! (God Damn med en inspelning av Walkntalk-introt med ett schysst beat bakom)

16) att jag inte håller med Joakim Jardenberger om att det var svårast att lära sig gå och prata

17) ….eftersom lärande inte är svårt utan utan lätt som en fjäder och en lagom stor utmaning när nyfikenheten, motivationen, lusten och passionen är stark.

18) att jag tycker att skolans viktigaste uppgift är att inte ta död på den lusten och passionen

19) att det livslånga lärandet pågår hela tiden från det att vi öppnar våra ögon för första gången och inte upphör förrän vi sluter dem för sista gången (att lära är att växa och leva)

20) att feedback är något som reflekteras – inte styrs och formuleras av andra (aktion-reaktion)

21) att det är nyfikna frågor som kan vara nyckeln för att låsa upp lärandet

22) att informell kunskap kan vara värdefullare än vidimerad formell kunskap i skolan….

23) …och att vi borde hitta sätt att certifiera det

24) att det finns för få behöriga lärare…

25) …och att vi borde göra det enklare för erfarna lärare att blir behöriga

26) …och att det finns kompletterande sätt att lösa/täcka upp för problemet med för få lärare…

27) …som tex bättre stöd och tjänster i det egna lärande mha digitalt…

28) …men också i att möta eleven i dennes egna arenor (spel, intressen)

29) …att vi behöver nya typer av relevanta ”äpplen och päron” som kickar igång lusten till lärandet och skapar mening och gör begripligt

30) att vi behöver nya handgripliga metoder här och nu inte bara framtidsstrategier

31) att vi är starka tillsammans…

32) …och kan lära oss av varandras goda exempel

33) att dagens ungdomar har skills som vi saknar…

34) …och är mer lämpade att möta sam- och framtidens krav och utmaningar

35) att det är därför de ska leda oss och inte tvärtom

36) att det behövs bra backande ledare i skolan som backar lärarna och ger dem handlings- och prioriteringsutrymme

37) att hitta sätt för hemmasittarna att bli en del av Barbapappaskolan på deras villkor…

38) …för det är skolan som inte klarar av dem och inte tvärtom!

39) att jag ska ut och resa som inspiratör med spelens metoder

40) att jag ska skriva en bok

41) att jag ska göra ett koncept för en programserie om hur man motiverar med spelmekanik och pitcha för UR

42) att jag träffat flera människor som jag vill samverka med
#JAGÄRSKOLVÅREN

Följ @janbidner på twitter och/eller på hans poddar:

http://www.podcastgarden.com/podcast/nyfniken

http://www.sogetipodcast.se/gamification/

 

Hur mycket glass har ni i gruppen ätit tillsammans under sommarlovet?

Ett exempel på hur man kan börja läsårets matematikundervisning -Utmanande undervisning med Lgr11 i centrum

Detta var skolårets första matematiklektion och är ett exempel på FETA frågor.

I kursplanen står:

”Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.”

Så här gjorde vi:

Två och två fick barnen börja tänka, från början märkte jag att de inte riktigt visste var de skulle börja…jag gick runt och lyssnade och fick snart höra: Men, hur långt är sommarlovet då? Aha! Här fick vi en ledtråd…vi behövde veta något om tiden. Vi tittade på almanackan och fick fram ett ungefärligt antal dagar = 70 dagar. Ok, då vet vi det….resonerandet och funderandet fortsatte…och så hörde jag: ”Men jag tror inte att jag har ätit en glass om dagen…kanske 3 i veckan” aha, aspekt nummer två – hur många veckor är så sommarlovet?….Vi räknade igen…10 veckor. Hur ska vi nu göra? Om vi har ätit ungefär 3 glassar i veckan….på vilka sätt kan man räkna ut det? Jo med addition eller multiplikation…så här fortsatte lektionen och varje par kom fram till ett ungefärligt antal glassar.

Här märker jag att några av barnen fastnar vid att vilja veta ett exakt antal glassar, att ungefär inte är ett lätt ord/begrepp att förhålla sig till, där även rimlighet kan vara svårt att fundera kring. Det öppnar upp för många fler av dessa uppgiftstyper.

Dagen därpå samlades de båda halvklasserna och det var dags att höra hur vi nu hade gått tillväga när vi kommit fram till ett svar och många barn ville dela med sig hur de hade tänkt. Multiplikation, division, addera, är lika med, dubbelt och hälften, jämna och udda tal kom fram som beskrivningar och jag bara njöt=)

Jag lyfte upp frågan – Hur många glassar har vi då ätit i hela klassen och hur kan vi räkna ut det? Häftigt att visa dem miniräknaren via projektorn och räkna ut dessa stora tal…vi hade även en elev som älskar att addera stora tal som kontrollräknade. Vi fick olika svar – härligt – det gav ytterligare en aspekt då vi fick fundera på om vi över huvudtaget kunde komma fram till ett RÄTT svar, då vi faktiskt inte kan få rätt svar, för då hade vi behövt ha haft en sommarläxa där ALLA barnen hade skrivit upp varenda glass de ätit…och de förstod att felmarginalen skulle vara stor. Då våra summor diffade på ca 200 glassar (818st – 1020st ) fick vi återigen fundera på om det var rimligt att vi tillsammans ätit ungefär 1000 glassar – och JO, det tyckte de nog.

Lektionen avslutades med att ta ett gruppfoto när vi smaskade på våra favoritglassar – dock ritade versioner. En härlig mattestart!

 

Reflektioner från läsningen av boken Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham

”James Nottingham har flerårig erfarenhet av arbete både som lärare och skolledare i Storbritannien och har ett nära samarbete med John Hattie. James Nottingham arbetar med skolutveckling och det skandinaviska utvecklingsprogrammet Visible Learning Plus”

"James Nottingham - lärare och skolledare och ett av de mest omtalade namnen inom skolutveckling i världen i dag." (Skolvärlden, 2014) 

Under sommarlovet är vi ett gäng pedagoger som har läst boken och diskuterat den både i facebook-gruppen #pedaläslyft Det pedagogiska läslyftet och via hang-out.

Många är de tankar som väckts och bundits ihop med egna erfarenheter och förståelse över att bara för att man tror att man undervisar på ett utmanande sätt, inte behöver betyda att man gör det alltjämt och inte heller konsekvent och strukturerat.

Under tiden jag läste boken fick jag många textkopplingar till bl a Anne-Marie Körlings böcker, tips och bloggar, men även från det gedigna språkutvecklingsarbete som genomförs i landet med stöd från bla En läsande klass osv med Marie Trapp och Barbro Westerlund som tydliga inspiratörer. Att fortsätta undervisa i genrépedagogik får fortsatt hög prioritet från mig. Att exempel från Carol Dweck används i boken tillsammans med John Hattie gör läsandet intressant och tryggt då det vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Jag ska försöka mig på en sammanfattning/reflektion från boken o de diskussioner jag varit delaktig i.

Tankar i början av boken – Det strukturerade arbetssättet slår rot och gårdagens fria aktiviteter är endast ett suddigt minne, tack och lov!

Utmanande undervisning

Uppmaning: ”Sluta vara navigatör och bete dig som en personlig tränare istället!”

Nottingham anser att lösningen är att skapa förutsättningar som väcker och vägleder nyfikenhet. Vi behöver mer utmaning och mindre instruktioner eftersom det är genom utmaningar man växer i kropp, själ och sinne. (s. 17)

Återkoppling

Hjälper eleverna att närma sig sina lärandemål.

Ansträngning

Inte ge upp! Hur mkt eleven anstränger sig är produkten av hur högt de värderar lärandemålet multiplicerat med nivån på deras förväntningar om att uppnå målet.

Utmaning…se ovan

Reflektion

Att utveckla begreppsmässig förmåga, omdöme och praktisk visdom.

Självkänsla

= självförtroende, egenvärde och personliga resurser för att arbeta sig genom motgångar.

Återkoppling

Skapa förståelse för tydliga och konkreta mål

Hjälper eleverna att:

1. Förstå varför

2. Förstå var de är i förhållande till målet

3. Förstå vad de måste göra för att nå dit

Bäst återkoppling är enligt Nottingham:

Handledning

Är en form av intensiv, planerad uppmuntran och vägledning som har till syfte att utveckla viktiga förmågor, positiva förhållningssätt och andra resurser för livslångt lärande.

-         Uppmärksamma och fokusera på elevens starka sidor.

-         Hjälpa eleverna att definiera och nå sina lärandemål.

-         Vara medveten om hur eleverna tolkar sina upplevelser och att de inser skillnaden mellan uppmuntran och beröm.

Dialog

Är grunden till tänkande

Tänkande är en inre dialog vilket hjälper oss att bli mer reflekterande.

Ett bra sätt att utveckla förmågan till dialog hos eleverna är att utveckla en undersökande gemenskap.

Egna tankar: När vi arbetar med TPS som modell utvecklas elevens inre dialog och ökar därmed lärandet.

Anne-Marie Körling ger många exempel på hur hon arbetar med ”Feta frågor ” här http://korlingsord.se/archives/38555

Och i boken: Nu ler Vygotskij

Arbetet kring läsförståelsestrategierna med exv fråge apan leder in till samma resultat…(En läsande klass,  Marie Trapp)

Vårt språkutvecklande arbetssätt kan du läsa mer om här och här

P4C är en modell för undervisning av dialog i undersökande gemenskap

-         Uppmuntra frågor

-         Utveckla begrepp

-         Uppmuntra dialog och diskussion

-         Sträva efter förnuftighet

Här även länk till Sokratiska samtal: http://www.skolporten.se/forskning/intervju/supihlgren-intervju/

Formativ/Summativ bedömning

Formativ bedömning är en pågående, diagnostisk bedömning som hjälper eleven göra framsteg i sitt lärande. Summativ återkoppling fastställer bara vad eleverna gjort rätt och vad de har gjort fel. Att rätta uppgifter tillsammans med eleverna är en bra hjälp och stödjer det formativa lärandet.

Egna tankar: här passar enskilda ”minimålssamtal” bra, korta men med fokus och kontinuerligt. I förlängningen kan de elevledda utvecklingssamtalen stärka kommunikationen och förståelsen mellan hem och skola.

Här ger jag exemplet om en kock som lagar mat till en gäst utan att smaka av – så får gästen smaka och ge en bedömning av resultatet (summativ bedömning) jämfört med en kock som smakar av allt eftersom att hen lagar maten så att rätten är färdig och smakar som den ska för att då servera den till gästen (formativ bedömning)

Kamratåterkoppling och självbedömning

Eleverna behöver vägledning i HUR man ska granska och analysera för att kunna göra en bedömning. Därför ska vi undervisa i detta.

Nottingham ger exempel på olika typer av självbedömningsmallar.

Här visar jag en av de checklistor jag har använt mig av i både undervisning av vad som ska finnas med i berättelsen men även i uppdraget att bedöma någon annans text.

Denna används som byggsats för att göra tydligt vad som ska finnas med i texten innan den ska bedömas. Eleven checkar av det den kan, lämnar den sedan till annan elev/pedagog som ger respons utifrån dessa punkter och ev egen reflektion. Sedan får eleven tillbaka bedömningen och gör förändringar/förbättringar.

Passar väl överens med kunskapskraven i svenska år 3… ”Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.”

Vidare står det i kursplanen för ämnet svenska:

”Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.”

”I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.”

”På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor.” 

Beröm

Viktigt att skilja på prestationsmål och lärandemål.

Fokusering på prestationsmål leder ofta till ytlig bearbetning och därför svaga prestationer, medan inläranderelaterade mål i kombination med hög självkänsla leder till meningsfullt kognitivt engagemang och därför högre måluppfyllelse.

Egna tankar: Upplevelse av KASAM är här starkt bidragande hos eleverna.

Återkoppling från elev till lärare

Använda olika typer av frågor för att få syn på vad eleverna upplever – leder till en möjlighet för läraren att förändra pågående undervisning

Egna tankar: Via Menimeter, Todays Meet eller exit tickets….alt omvända…dessa: vad tänker jag innan?

Återkoppling med video o dator

Elever upplever det positivt med återkoppling från dator och har i vassa fall uttryckt att negativ återkoppling är personlig kritik.

Olika sätt att använda sig av återkoppling via video eller dator är bla:

Screencast – o matic där du spelar in det du gör på skärmen samtidigt som du pratar in dina kommentarer.

Jag vill utveckla användandet av matriser i olika former och än mer koppla på eleverna redan från början. Jag gjorde detta i matte under årskurs 1 och fokus hos barnen ökade mycket när de såg hela kedjan av vad de skulle lära sig i tex området om klockan.

Jag kommer att utveckla olika checklistor för min egen skull, där både olika frågetyper finns med, samt rutiner och de anpassningar som ska göras i klassen och vilka fokusområden som gäller. Kommer använda mig av Trello och Google Drive för att underlätta samarbete kring bedömning med flera pedagoger.

Appar att använda sig av för att få snabb återkoppling från elever.: Traffic light 

Att spara elevdokumentation – elevens fotar med ipaden, laddar upp i drive – dela; kopiera länken och in i EdVice- LärUm

Dokumentera diskussion med flera elever – appen Showbie eller Voicethread