torsdag 9 april 2015

Talar du matematiska? #blogg100 40/100

Språk, så många olika det finns, svenska, tigrinja, samiska, engelska skoliska....fick du läsa om det där sista ordet? Kunde du avkoda det, men inte förstå det....hur är det med läsförståelsen?

Skoliska, ett hittepå-ord just i detta nu, det är det språk som vi talar i skolan, för matematiska är det inte så ofta ni pratar om hemma eller hur? "Matematiska" det är det språk som vi vill att eleverna ska utveckla från det de är små och tills det att de går ut ur skola, och helst ännu längre...

I kunskapskravens för årskurs 3 står det att

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra. Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal. Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk. Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer. Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0–20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0–200. Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt. Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt. Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat. Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Långt  bort från mängdlärans skola på 80-talet, långt bort från läroböckernas sida upp och sida ner med uppgifter (fast de behövs också....) långt bort från att matte det är ju så lätt, det finns ju bara ett rätt svar...som du förövrigt kan kolla upp i facit längst bak....nä, så ser det inte ut idag i skolan och vi har kanske varit dåliga med att nå ut till gemene man om dessa annorlunda krav i förhållande till när "man själv gick i skolan".
Det är roligt att språket utvecklas, att vi kräver större kunskap om språket i olika delar och det är av största vikt att våra elever får  många tillfällen att pröva och ompröva sitt tänkande och koppla det mot "matematiskan", att vi ger adekvata uppgifter som tränar språket. Ett fantastiskt sätt att öka tillfällena att tala matematik det är på det sätt som vi jobbat med under detta lärår, möjliggjort av arbetslagets flexibilitet och goda vilja, nämligen genom att dela in klassen i tredjedelar där man är i en grupp om 9 och har svenska 60 minuter och jobbar med läsförståelsestrategier och annat språkbygge, 60 minuters fritids med bara 9 elever och en pedagog samt 60 minuter matematik i veckan där vi jobbar utifrån matematiklyftets olika moduler och bygger uppgiften utifrån T-P-S = Think- Pair- Share eller EPA-metoden för dem som vill.
Först tänker du ut en lösning själv, sedan delar du den med din mattekompis, ändrar till finjusterar sedan delar ni med er till övriga gruppen. Här är det flera viktiga förmågor med, resonera, analysera, värdera, föra och följa resonemang, som några jag direkt kommer på.
Om barnen tycker om det? Svar JA! Om jag tycker om det? JA, vill inte tillbaka till något annat. Heja matematiskan!!!!

1 kommentar:

  1. Kul att du gillar mitt uttryck - matematiska.

    SvaraRadera